VFU Bingodans

Idag provade jag att göra bingodansen som vi hade på vår didaktiska. Jag ändrade något eftersom jag visste att det skulle vara mycket färre barn med i förskolan än vad vi var då vi gjorde det. Så jag valde ut nio bokstäver med djur vars namn inte innehöll så många bokstäver. 

Jag valde tillsammans med barnen ut en skiva som vi skulle lyssna på och det blev en skiva med låtar från melodifestivalen.

 En sak som jag inte förutsett var att de inte ville sluta ens när alla hade fått tre i rad utan det var viktigare att alla skulle dansat med alla, något som jag blev lite överaskad eftersom de bara ville dansa med sin bästa vän två och två hela leken igenom när vi började. Men då jag förklarade att målet var att få bokstäver och att det därför var bra att dansa med olika personer gjorde de det. Och efter några omgångar så kom de verkligen igång och dansade.

Jag tycker man märker hur mycket barn uppskattar att röra på sig då man gör en sådan aktivitet som denna. De gav verkligen allt och blev super pigga (dessutom var jag tvungen att känna hur svettigt hår de fick, haha). 

Cox (2009) skriver att ämnet ska få eleven att utveckla och fördjupa sin rörelseförmåga och lust att röra sig, samt medverka till att eleven stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap. Det anser jag verkligen att man uppnådde med denna leken. Det är bra på så sätt att vissa delar är bestämda, men hur man dansar är fritt, det finns inga rätt och fel. Jag fick uppmuntra mycket i början och vara med och dansa och hoppa , men efter några gånger behövde de inte det stödet längre utan körde på själva. 

Under utveckling och lärande i den reviderade Läroplanen (2010, s.12) finns en punkt under mål där det står att: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”. Vilket jag också anser att man  delvis uppnår under denna aktiviteten. 

 Jag skulle gärna göra detta mer i verksamheten, men då skulle jag göra det tillsammans med andra lekar samtidigt, med uppvärmning innan och avslappning efter. De kom verkligen upp i varv av leken och hoppade runt och skuttade, i slutet stod de i en klunga och hoppade upp och ner. Därför blev det lite konstigt när aktiviteten tog slut och vi inte gjorde något annat som kompletterade stunden. Förvisso stannade vi kvar i gymnastiksalen och byggde en borg av kuddar tillsammans men det tog en stund innan de kom ner i varv. 

Röstanvändning

Vår sista dag i skolan, på kursen, hade vi med Cecilia och där pratade vi mycket om genus och annat intressant. Något som alltid väcker mycket tankar och känslor. själv tycker jag att det är otroligt intressant med genus, men ganska beklämmande emellanåt. Tyvärr.

Cecilia tog även upp hur man använder sig av röster när man sjunger med barnen i verksamheten och att man ofta lägger tonarten för låg för barnen. Det är faktiskt inte något jag har reflekterat över tidigare då jag bara sjunger på då det är sång. Det skulle vara intressant att se hur man tänker kring det ute i verksamheten, ett tips Cecilia hade hur man kan motverka att lägga tonarten fel är att låta barnen starta upp låtarna och att man sedan hakar på deras tonart. Detta är något jag har sett att de ofta gör ute på min VFU-plats, men jag har uppfattat att det är för att de inte kan låtarna. Kanske finns det en tanke bakom det? För min del, som inte är så bra på det här med tonarter känns det som det enklaste tipset. Spelar man instrument till kan det ju vara enklare då man får hålla sig till lite högre tonarter och ackord.

Vi fick också prova på att göra olika uppvärmningsövningar och att det är väldigt viktigt att värma upp rösten innan man sjunger. Däremot pratade vi inte om det är något man borde göra med barnen, men det är kanske något man kan göra fast på ett annat sätt än det vi gjorde. Innan vår musikteater hade vi i kören lite uppvärmningsövningar där vi gjorde olika läten, bland annat olika ljudläten. Det kan jag tänka mig att barnen skulle tycka var roligt.

VFU "Burktelefoner"

Idag har jag gjort burktelefoner med barnen, jag ville göra något där man kunde prata om ljud och hur det fungerar och då kom jag på att burktelefon var en bra aktivitet för detta. En aktivitet som det känns som att barnen uppskattade väldigt mycket också. 

Här är materialet som vi använde oss av: tomma diskade konservburkar, snöre och pärlor att fästa snöret med. 

Barnen fick måla sin burk i valfria färger. 

De arbetade två och två på en telefon så de hade någon att samarbeta och diskutera med. 

Här är några av de färdigmålade och färdiga burktelefonerna. 

18 maj sista mentorsträffen under terminen

På vårt möte bestämde vi att vi ska besöka navet nästa termin som studiebesök. Sedan utbytte vi en del tankar och erfarenheter från de olika kurserna vi har nu, det blev en del bra tips och idéer

Matematiklek 10 kompis
Man delar upp barnen i två grupper (lag) som står mittemot varandra på lagom avstånd och emellan dem ligger siffrorna 1-9. Pedagogen (eller ledaren kan ju vara ett barn också) visar upp en siffra, till exempel sju. Då ska lagen snabbt komma på vilken siffra man ska plussa med sju för att få tio, när de kommit på rätt svar ska de springa till mitten och lyfta upp trean som ligger där. Det laget som är snabbast får en av det andra lagets medlemmar.

En grupp som ska hålla i ett rep och utan att titta forma en cirkel.

Hitta talen
Något man kan göra som utomhusaktivitet när man är ute i skogen. Ge olika föremål olika nummer till exempel kan en kotte vara tre och en sten två och så vidare. Sedan ger man barnen en siffra som de ska komma upp till (här får man anpassa svårighetsgrad efter ålder).

Hitta längd i naturen
Ge i uppdrag att man ska hitta något som är en meter, då kan man innan ha mätt ut en meter på barnen så att de vet ungefär hur långt det är (typ det är en meter upp till min haka).

Öppna problemlösningar tipsade vår mentor oss om att barn ofta uppskattar väldigt mycket och hon sa att de brukar göra så att de tar med sig en påse med lappar med uppdrag på i. När man är ute i skogen(eller liknande) får ett barn dra en av lapparna och så ska de antingen i grupp eller enskilt göra det som står på lappen. Och det kan vara: Hitta en sten som ser ut som en björn eller hitta mossa som ser ut som ett paraply.

Göra en saga med bara ljud (något som vi från musiken har fått pröva).

Annelie i min mentorgrupp har gått specialped. denna terminen och hon hade lite övningar som var väldigt bra för språkutvecklingen.
Bland annat att om man räknade från ett till tjugo så får man med alla ljud.
Att blåsa i sugrör var något annat som var bra, då kan man kanske spela "fotboll" och blåsa papperstuss och försöka göra mål (där kan det kanske räcka om man leker två och två).
Sedan var det att slicka på tallrikar som var superbra träning för munmotoriken och något vi diskuterade eftersom det är något som varit ganska tabubelagt och hur och när man skulle kunna göra det.

Det är alltid roligt att få tips på roliga och samtidigt nyttiga aktiviteter som man kan använda sig av sen.

Dessutom fick jag se en bok med teckningar som Malou hade med sig från sin VFU-plats och det var så roligt att se dem. Barnen hade verkligen snappat upp mycket från pjäsen och lagt till lite eget här och var.

VFU 17/5

Den här låten hängde ovanför tvättstället vid barnens toalett, det tyckte jag var ett roligt sätt att få barnen att tvätta händerna en lite längre tid. Är det en syssla som man inte tycker är rolig så blir det ju dessutom roligare om man sjunger samtidigt. 

Musikprojektet vecka tre (föreställningsveckan)

Vecka tre inledde vi med en lång repetitionsdag tillsammans med Cecilia som gav kritik och tips på vad vi skulle kunna förändra.

Jag och Sanja bestämde också ganska självsvåldligt  att vi skulle måla en bäck lite snabbt som kunde ligga under de sjalar vi hade som vatten. 

Efter lunch repade vi som var inhoppare (minus Miriam som redan hade varit med och repat under vecka 2). Det var spännande och lite läskigt eftersom jag inte kunde replikerna helt och hållet. Det var också läskigt att spela den rollen då jag verkligen tyckte Linnea gjorde den så superbra, men jag fick försöka göra den på mitt sätt. Vilket också var roligt eftersom man då kan se hur samma roll och samma repliker fortfarande kan generera så olika resultat. Så var det så klart för alla roller.
       



Dag 2 (och första föreställningen)


 Lite nervösa innan första föreställningen.


 Sista repetitionsstunden

 Bandet sitter redo

Det var väldigt givande att spela för barnen och vi fick en helt annan energi i pjäsen när de var med och var så engagerade som de var.

Musikprojektet vecka två

Vecka 2 började med ungefär samma sysslor på måndagen och sedan var rekvisitagruppen näst intill klara med all rekvisita och vi gick över till att bli kör, ljus och scenarbetare. Själv blev jag också inhoppare för Linneas roll "Prinsessan", men som tur var, var hon frisk och spelade den ondaste prinsessan som någonsin gått på denna jord.

Förutom det vi gjorde för själva musikprojektet skulle vi också skriva ett paper, något som kändes väldigt stressande när man var mitt uppe i allt det andra men som när det blev gjort känns som en väldigt viktigt del. Åtminstone för mig, eftersom man i det verkligen fick tänka till och koppla det till hur man skulle kunna arbeta med barnen i ett liknande projekt. Jag och Sanja tog sista skrivningen på papret och fick äran att knyta ihop allt och skriva till det sista. Det gjorde också att man fick en tydlig bild av vad det faktiskt var som vi hade åstakommit fram till den punkten då rekvisitagruppen övergick att bli andra delar av produktionen.

 Såhär glada var vi då vi skrev 

Här är vårt paper:

Vi började med att planera tillsammans med övriga i klassen vilken rekvisita som skulle vara med i musikteatern. Manusgruppen skrev en lista till oss (rekvisitagruppen) med önskemål på olika artefakter som skulle behövas i musikteatern. Vi i rekvisitagruppen fördelade de olika projekten mellan oss. Därefter satte vi igång med vår skapandeprocess och under hela tiden hade vi ett nära samarbete med de andra grupperna särkilt då manusgruppen. 

I den reviderade läroplanen (2010, s. 12) står det att: ”förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”. 

Vi anser att barnen kan bli delaktiga genom att få erfara olika uttrycksformen, men att de med fördel också bör ingå i processen som är viktigare än slutprodukten vilket kan vara bra att tänka på om man ska göra ett liknande projekt i barngrupp. Det ger nämligen barnen tid att reflektera och använda sig av sina estetiska förmågor. Genom att få barnen delaktiga i en process blir deras tankar och erfarenheter det som genomsyrar själva slutprodukten. Vi anser också att genom att få barnen delaktiga i processen från början gör det att de får lättare att utforska sin identitet och att känna sig tryggare i gruppen

Liknande teorier nämns även i ”Barnkonventionen” (2009) där det står skrivet att: utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är bild, lek och estetiska uttrycksformer är ett bra verktyg att använda sig av och genom att göra ett liknande projekt som vårt får man in alla dessa delar och mycket mer. Pérez Moreno och Malagarriga i Rovira (2010) anser att aktiviteter är bra för barns självständighet samt ger dem en inbjudan till engagemang och samspel med andra barn. Ett projekt eller tema skapar många situationer där barnen får möjlighet att interagera med varandra och tillsammans hitta lösningar på olika problem som kan uppstå. 

I musikteatern finns ett stycke där draken lägger sig för att sova, för att förtydliga detta för barnen har vi gjort ett fönster där stjärnor ”lyser”. Om man gjort detta didaktiskt i ett samarbete med barnen hade man kunnat arbeta med matematik under arbetets gång genom att till exempel: fråga barnen hur många stjärnor som finns och vilka som är små och stora får vi in både matematik och språk. 

Uddén (2004) menar att det är viktigt för barns utveckling att de får se exempelvis bokstäver, siffror, tavlor med mera för lärandet. Hon anser att om barnen ser alla dessa symboler i en tidig ålder kan de lättare återkoppla till det senare i livet. Barnen kan också använda symbolerna som en inlärningsmetod senare i utvecklingen. Förförståelsen är väldigt viktig för barnen. 

Vi har gjort en buske som skall stå på scenen, där prinsessan kommer gömma sig bakom. Detta kan man också arbeta didaktiskt med genom att prata med barnen om begrepp som vilken form busken har och begrepp som bakom och framför i och under samt figurer och volym. 

Vi har även gjort dekor, där vi målat landskap och djur. I den reviderade Läroplanen (2010, s.11) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Genom att låta barnen vara delaktiga i processen så som att måla kulisser och samtidigt prata om djur och natur ger man dem möjlighet till ett lustfyllt lärande inom naturvetenskapliga ämnen. 

Vi har även sytt en draksvans, där vi började med att göra en mall i papper och därefter målade mönstret på tyg vilket vi sedan klippte ut. Därefter räknade vi hur många taggar som skulle vara på svansen. Sedan tog vi räta mot räta och sydde ihop de olika delarna till drakens stora svans. Avslutningsvis målade vi svansen grön. 

I bildsalen där vi främst arbetade står allt material tillgängligt och synligt. Det gjorde det lättare för oss att skapa de olika föremål som behövdes eftersom man lätt kunde få en överblick av vad man hade för material att utgå ifrån. Pérez Moreno och Malagarriga i Rovira (2010)  skriver att det är viktigt att materialet står framme och är tillgängligt för barnen så att de på egen hand när de känner för det gör egen musik. I den reviderade Läroplanen (2010, s 13)står det så här: ”…förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga”. Vi anser att det är viktigt att skapa en miljö där allt material är tillgängligt för att barnen själva skall kunna styra över sitt skapande få möjlighet att använda sin kreativitet fritt. 

Genom det vi gjort under vårt projekt har vi haft en önskan om att förstärka barnens upplevelse och göra själva musikteatern mer levande för dem. Detta tror vi kan leda till att de tar med sig upplevelsen de får i sin egna fria lek då de kommer tillbaka till sin verksamhet. Det har också gett oss många bra insikter till hur vi själva vill arbeta med teman och projekt när vi är färdigutbildade pedagoger. 

Referenser

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket 

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Moreno, Jessica Perez; Malagarriga i Rovira, Teresa (2010) Discovering Music through Chick Corea in Early Learning Centers in Spain: Proposals and Materials. General Music Today; v24 n2 p4-8 Jan 2011

Databas: ERIC

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk. Författaren och studentlitteratur.

Vi provsminkade också vår drake Sara och spelade igenom pjäsen massa, massa gånger.