18 maj sista mentorsträffen under terminen

På vårt möte bestämde vi att vi ska besöka navet nästa termin som studiebesök. Sedan utbytte vi en del tankar och erfarenheter från de olika kurserna vi har nu, det blev en del bra tips och idéer

Matematiklek 10 kompis
Man delar upp barnen i två grupper (lag) som står mittemot varandra på lagom avstånd och emellan dem ligger siffrorna 1-9. Pedagogen (eller ledaren kan ju vara ett barn också) visar upp en siffra, till exempel sju. Då ska lagen snabbt komma på vilken siffra man ska plussa med sju för att få tio, när de kommit på rätt svar ska de springa till mitten och lyfta upp trean som ligger där. Det laget som är snabbast får en av det andra lagets medlemmar.

En grupp som ska hålla i ett rep och utan att titta forma en cirkel.

Hitta talen
Något man kan göra som utomhusaktivitet när man är ute i skogen. Ge olika föremål olika nummer till exempel kan en kotte vara tre och en sten två och så vidare. Sedan ger man barnen en siffra som de ska komma upp till (här får man anpassa svårighetsgrad efter ålder).

Hitta längd i naturen
Ge i uppdrag att man ska hitta något som är en meter, då kan man innan ha mätt ut en meter på barnen så att de vet ungefär hur långt det är (typ det är en meter upp till min haka).

Öppna problemlösningar tipsade vår mentor oss om att barn ofta uppskattar väldigt mycket och hon sa att de brukar göra så att de tar med sig en påse med lappar med uppdrag på i. När man är ute i skogen(eller liknande) får ett barn dra en av lapparna och så ska de antingen i grupp eller enskilt göra det som står på lappen. Och det kan vara: Hitta en sten som ser ut som en björn eller hitta mossa som ser ut som ett paraply.

Göra en saga med bara ljud (något som vi från musiken har fått pröva).

Annelie i min mentorgrupp har gått specialped. denna terminen och hon hade lite övningar som var väldigt bra för språkutvecklingen.
Bland annat att om man räknade från ett till tjugo så får man med alla ljud.
Att blåsa i sugrör var något annat som var bra, då kan man kanske spela "fotboll" och blåsa papperstuss och försöka göra mål (där kan det kanske räcka om man leker två och två).
Sedan var det att slicka på tallrikar som var superbra träning för munmotoriken och något vi diskuterade eftersom det är något som varit ganska tabubelagt och hur och när man skulle kunna göra det.

Det är alltid roligt att få tips på roliga och samtidigt nyttiga aktiviteter som man kan använda sig av sen.

Dessutom fick jag se en bok med teckningar som Malou hade med sig från sin VFU-plats och det var så roligt att se dem. Barnen hade verkligen snappat upp mycket från pjäsen och lagt till lite eget här och var.

VFU 17/5

Den här låten hängde ovanför tvättstället vid barnens toalett, det tyckte jag var ett roligt sätt att få barnen att tvätta händerna en lite längre tid. Är det en syssla som man inte tycker är rolig så blir det ju dessutom roligare om man sjunger samtidigt. 

Musikprojektet vecka tre (föreställningsveckan)

Vecka tre inledde vi med en lång repetitionsdag tillsammans med Cecilia som gav kritik och tips på vad vi skulle kunna förändra.

Jag och Sanja bestämde också ganska självsvåldligt  att vi skulle måla en bäck lite snabbt som kunde ligga under de sjalar vi hade som vatten. 

Efter lunch repade vi som var inhoppare (minus Miriam som redan hade varit med och repat under vecka 2). Det var spännande och lite läskigt eftersom jag inte kunde replikerna helt och hållet. Det var också läskigt att spela den rollen då jag verkligen tyckte Linnea gjorde den så superbra, men jag fick försöka göra den på mitt sätt. Vilket också var roligt eftersom man då kan se hur samma roll och samma repliker fortfarande kan generera så olika resultat. Så var det så klart för alla roller.
       



Dag 2 (och första föreställningen)


 Lite nervösa innan första föreställningen.


 Sista repetitionsstunden

 Bandet sitter redo

Det var väldigt givande att spela för barnen och vi fick en helt annan energi i pjäsen när de var med och var så engagerade som de var.

Musikprojektet vecka två

Vecka 2 började med ungefär samma sysslor på måndagen och sedan var rekvisitagruppen näst intill klara med all rekvisita och vi gick över till att bli kör, ljus och scenarbetare. Själv blev jag också inhoppare för Linneas roll "Prinsessan", men som tur var, var hon frisk och spelade den ondaste prinsessan som någonsin gått på denna jord.

Förutom det vi gjorde för själva musikprojektet skulle vi också skriva ett paper, något som kändes väldigt stressande när man var mitt uppe i allt det andra men som när det blev gjort känns som en väldigt viktigt del. Åtminstone för mig, eftersom man i det verkligen fick tänka till och koppla det till hur man skulle kunna arbeta med barnen i ett liknande projekt. Jag och Sanja tog sista skrivningen på papret och fick äran att knyta ihop allt och skriva till det sista. Det gjorde också att man fick en tydlig bild av vad det faktiskt var som vi hade åstakommit fram till den punkten då rekvisitagruppen övergick att bli andra delar av produktionen.

 Såhär glada var vi då vi skrev 

Här är vårt paper:

Vi började med att planera tillsammans med övriga i klassen vilken rekvisita som skulle vara med i musikteatern. Manusgruppen skrev en lista till oss (rekvisitagruppen) med önskemål på olika artefakter som skulle behövas i musikteatern. Vi i rekvisitagruppen fördelade de olika projekten mellan oss. Därefter satte vi igång med vår skapandeprocess och under hela tiden hade vi ett nära samarbete med de andra grupperna särkilt då manusgruppen. 

I den reviderade läroplanen (2010, s. 12) står det att: ”förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”. 

Vi anser att barnen kan bli delaktiga genom att få erfara olika uttrycksformen, men att de med fördel också bör ingå i processen som är viktigare än slutprodukten vilket kan vara bra att tänka på om man ska göra ett liknande projekt i barngrupp. Det ger nämligen barnen tid att reflektera och använda sig av sina estetiska förmågor. Genom att få barnen delaktiga i en process blir deras tankar och erfarenheter det som genomsyrar själva slutprodukten. Vi anser också att genom att få barnen delaktiga i processen från början gör det att de får lättare att utforska sin identitet och att känna sig tryggare i gruppen

Liknande teorier nämns även i ”Barnkonventionen” (2009) där det står skrivet att: utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är bild, lek och estetiska uttrycksformer är ett bra verktyg att använda sig av och genom att göra ett liknande projekt som vårt får man in alla dessa delar och mycket mer. Pérez Moreno och Malagarriga i Rovira (2010) anser att aktiviteter är bra för barns självständighet samt ger dem en inbjudan till engagemang och samspel med andra barn. Ett projekt eller tema skapar många situationer där barnen får möjlighet att interagera med varandra och tillsammans hitta lösningar på olika problem som kan uppstå. 

I musikteatern finns ett stycke där draken lägger sig för att sova, för att förtydliga detta för barnen har vi gjort ett fönster där stjärnor ”lyser”. Om man gjort detta didaktiskt i ett samarbete med barnen hade man kunnat arbeta med matematik under arbetets gång genom att till exempel: fråga barnen hur många stjärnor som finns och vilka som är små och stora får vi in både matematik och språk. 

Uddén (2004) menar att det är viktigt för barns utveckling att de får se exempelvis bokstäver, siffror, tavlor med mera för lärandet. Hon anser att om barnen ser alla dessa symboler i en tidig ålder kan de lättare återkoppla till det senare i livet. Barnen kan också använda symbolerna som en inlärningsmetod senare i utvecklingen. Förförståelsen är väldigt viktig för barnen. 

Vi har gjort en buske som skall stå på scenen, där prinsessan kommer gömma sig bakom. Detta kan man också arbeta didaktiskt med genom att prata med barnen om begrepp som vilken form busken har och begrepp som bakom och framför i och under samt figurer och volym. 

Vi har även gjort dekor, där vi målat landskap och djur. I den reviderade Läroplanen (2010, s.11) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Genom att låta barnen vara delaktiga i processen så som att måla kulisser och samtidigt prata om djur och natur ger man dem möjlighet till ett lustfyllt lärande inom naturvetenskapliga ämnen. 

Vi har även sytt en draksvans, där vi började med att göra en mall i papper och därefter målade mönstret på tyg vilket vi sedan klippte ut. Därefter räknade vi hur många taggar som skulle vara på svansen. Sedan tog vi räta mot räta och sydde ihop de olika delarna till drakens stora svans. Avslutningsvis målade vi svansen grön. 

I bildsalen där vi främst arbetade står allt material tillgängligt och synligt. Det gjorde det lättare för oss att skapa de olika föremål som behövdes eftersom man lätt kunde få en överblick av vad man hade för material att utgå ifrån. Pérez Moreno och Malagarriga i Rovira (2010)  skriver att det är viktigt att materialet står framme och är tillgängligt för barnen så att de på egen hand när de känner för det gör egen musik. I den reviderade Läroplanen (2010, s 13)står det så här: ”…förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga”. Vi anser att det är viktigt att skapa en miljö där allt material är tillgängligt för att barnen själva skall kunna styra över sitt skapande få möjlighet att använda sin kreativitet fritt. 

Genom det vi gjort under vårt projekt har vi haft en önskan om att förstärka barnens upplevelse och göra själva musikteatern mer levande för dem. Detta tror vi kan leda till att de tar med sig upplevelsen de får i sin egna fria lek då de kommer tillbaka till sin verksamhet. Det har också gett oss många bra insikter till hur vi själva vill arbeta med teman och projekt när vi är färdigutbildade pedagoger. 

Referenser

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket 

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Moreno, Jessica Perez; Malagarriga i Rovira, Teresa (2010) Discovering Music through Chick Corea in Early Learning Centers in Spain: Proposals and Materials. General Music Today; v24 n2 p4-8 Jan 2011

Databas: ERIC

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk. Författaren och studentlitteratur.

Vi provsminkade också vår drake Sara och spelade igenom pjäsen massa, massa gånger. 

 

Musikprojektet vecka ett

Dag 1

Första dagen planerade vi vad det var vi skulle göra för typ av musikprojekt. Vi hade sedan tidigare, då vi skulle göra låtar, redan planerat att vi skulle göra en teater som skulle handla om en drake. Vi hade även en hel del andra tankar och idéer om vad vi mer skulle vilja göra, men efter mycket om och men kom vi överens om att enbart fokusera på musikteatern. Kanske främst för att vi insåg att vi kanske inte skulle hinna mycket mer på tre veckor. Vi delade även in oss i olika grupper beroende på intresse. Grupperna vi ansåg oss behöva var följande: manus/skådespelargrupp, rekvisita,ljusgrupp och musik,ljudgrupp. Själv valde jag rekvisitagruppen. 

Dag 2

Andra dagen och planering på morgonen, vi försöker lista ut vad som antagligen kommer behöva göra för rekvisita till pjäsen. För att vi ska ha något att göra innan manusgruppen ger oss den officiella listan.
Katta tar komandot. 

May och Malin tillverkar fötter

Sanna och Katta gör träd som ska stå på scenen för att den ska se mer levande ut 

Sanja håller på och skissar det första på bakgrunden

Här har jag skissat på "min" del av bakgrunden och på bilderna under börjar jag färglägga

En liten fågel och ekorre som jag gjorde och en uggla som Sanja gjorde. Som dock försvann då vi bestämde oss för att måla över våra djur för att sedan måla djur på annat papper och klistra fast på bakgrunden istället, eftersom det var så svårt att få till detaljer med akrylfärgen. 

 Ungefär så här långt kom vi på bakgrunden första dagen. 

Dag 3

Sanja och Maria forsätter kämpa med färgläggning

Jag kom på att man kunde göra bra detaljer med tuschpenna på det jag målade dagen innan, även om det var väldigt tidskrävande.

(Man kan anta att Sanja börjar känna sig säker på vad hon gör eftersom hon efter lunch inte längre har skyddsrocken på)

Miriam målar med svamp på "sin" del av bakgrunden, vilket ger en väldigt fin struktur och effekt 

Emelie förbarmar sig över rådjuret och målar nästan hela klart

Dag 4 (sista dagen första veckan) 

 Inte heller tredje dagen med bakgrunden blev vi klara, men det mesta blev gjort. Detta var lite av det rekvisitagruppen gjorde första veckan.
Själv satt jag vid min del av bakgrundsbilden mest hela tiden så tyvärr dokumenterade jag inte alla andras processer, men här är nästan hela processen av bakgrunden i alla fall.

Draken Drako Inbjudan

Till pjäsen erbjöd jag mig att göra en bild till vår inbjudan och här kan man se hur min drake växte fram. Jag försökte ta ett kort var tionde minut, men det är inte exakt efter tio minuter varje gång och första bilden är tagen typ direkt. 

Create avatar

Först valde jag färg, sedan gjorde jag linjer, sedan tillkommer det en del detaljer, vissa ändringar som minskat öga som ser mot annan punkt, sedan förstora jag huvudet för att han skulle se lite sötare ut, fixa ballong, kom på att glanset i ballongen låg fel och ändrade det efter hur jag lagt ljuset på resten av bilden, la till skugga och tog beslut om att den var klar. 

Det här var hela processen och så här blev den slutgiltiga bilden. 

3:e studiebesöket "musik i bilen"

När jag åker bil lyssnar jag i princip alltid på musik och speciellt om man åker långt. Jag tycker det är väldigt trevligt och när det är mörkt ute så tycker jag att musiken blir förstärkt. Det fick mig att tänka på hur man kan lyssna på musik i verksamheten. Egentligen har jag inte sett att man lyssnar till musik särskilt mycket på mina VFU-platser och gör man det är det oftast i samband till gymnastik övningar. Men det hade varit roligt att prova att lyssna på musik i ett helt mörkt rum med barnen för att se om man hör andra saker då. Man kan ju prova att lyssna på samma låt med tänd och släkt lampa och kanske med stearinljus tända. Man skulle också kunna lyssna på en "glad" och en "sorgsen" låt och se hur de känns i ljus och mörker. 

Tyvärr vet jag inte hur man ändrar så att filmerna kommer på rätt håll och de är i ganska dålig kvalitet men man kan kanske få ett hum av vad jag är ute efter ändå. 

I den reviderade Läroplanen (2101, s. 9) står följande:"De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska." Beroende på hur man skulle arbeta med detta skulle man kunna få in flera av dessa punkter i en aktivitet som denna. Man skulle säkert kunna få in det i ett tema om ljus eller ljud också och man kan även göra andra aktiviteter som är liknande som när vi fick blunda och lyssna efter vart ljudet kommer ifrån. Att blunda kan ju också vara ett bra alternativ om man inte vill släcka ner totalt, även om jag tror att det kan ge ytterligare en effekt. 

Vald litteratur 24/2, 4/3 och didaktiskt seminarium19/4

Vid tre tillfällen under terminens gång de olika grupperna fått leda olika typer av lekar/aktiviteter. I gruppen har man inför varje tillfälle fått välja ett tema som man ska arbeta efter.Alla dessa tillfällen har varit otroligt givande och gett väldigt mycket tips och idéer på aktiviteter man kan göra ute i verksamheterna. Det har också varit bra tillfällen att pröva de aktiviteter man tänker sig att man ska göra och se vad som funkar och inte funkar. Man har också fått öva sig på att leda aktiviteter. 

Till första och andra tillfället hade vår grupp dessa aktiviteter:

Färglek
Vad?

Vi ska leda en lek med avsikt för att koncentrera lärandet till färger, utvecklandet av motorik, att lyssna och följa instruktioner. Vår avsikt är även att gruppen ska arbeta på att samarbeta.

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö98, s6)

Hur?

Ansvarsfördelningen kommer se ut som så att en i gruppen ansvarar för musiken, en agerar lekledare och två finns som stöd till lekledaren och gruppen. Vi kommer turas om att ansvara för vartdera område.
Materialet som krävs för att utföra denna lek är någon slags musik och instrument i olika färger. Om det inte finns instrument i olika färger tillgängligt kan man dela in barnen på annat vis, till exempel med olika band runt armarna.
Deltagarna delas in i två grupper. För att kunna se vem som tillhör vilken grupp får varje deltagare ett lekband med en för sin grupp gemensam färg t.ex. rött och grönt eller gult och blått. Det viktigaste är att grupperna är lika stora. Går det inte att få deltagarna jämnt delade i två grupper får man kanske dela i tre grupper.

Man sätter igång leken genom att spela en CD-skiva med glad musik. Så länge musiken spelar ska deltagarna röra sig fritt över lekområdet. Så fort musiken stängs av säger ledaren antingen "Färg!" eller "Par!". Om det är "Färg" ska alla deltagarna samlas i sina färggrupper. Om det är ”Par” ska man hitta en kompis som har en annan färg än sig själv.

Leken kan försvåras beroende på barnens ålder och om de har lekt denna lek innan. Man kan till exempel dela in gruppen i fler färger och istället för att de ska dela in sig i par kan de dela in sig i familjer, det vill säga att man samlar ihop en familj på fyra personer från varje färg. Leken kan utvecklas ytterligare, det är bara fantasin som sätter gränser! Huitfeldt (1998) menar även att många lekar, övningar och aktiviteter inte har någon åldersgräns, vare sig uppåt eller nedåt. Med lite fantasi går de fysiska aktiviteterna oftast att göra om så att de passar godtycklig barngrupp.
I den reviderade Läroplanen (2010,s.17) står det skrivet att ”… kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig”.

Bingodans


Vad?

Vi ska leda en lek som är väldigt bred och där pedagogen kan välja vilket sorts ämne man vill väva in i leken. Man kan till exempel fokusera på matematik genom att använda sig av siffror och/eller tal. Leken innehåller även olika sorters rörelser/dans och musik som pedagogen har valt.  Vår förhoppning är att denna lek ska få barnen att våga dansa med barn som de vanligtvis inte leker med vilket därav kan leda till en mer sammansvetsad grupp.

Hur?

Då vi är fyra stycken som ska leda aktiviteten kan en person sköra musiken, en vara lekledare och de andra två kan finnas som stöd för gruppen och lekledaren.

Det material som behövs för att utföra denna lek är bingobrickor och pennor. Om det är första gången som gruppen leker Bingodans eller om det är små barn så kan det även behövas kom-ihåg-lappar.
Alla i gruppen får en bingobricka, en penna och till exempel ett nummer som de ska hålla hemligt.  Vid första dansen kan en lekledare hjälpa till med att dela in gruppen i par. Sedan sätter ledaren på musik och paren får dansa valfri sorts dans tillsammans. Efter varje dans avslöjar barnen sitt nummer för sin danspartner som får pricka för det på brickan. Sedan fortsätter dansen tills något av barnen har en rad eller hela brickan full. Man kan även fortsätta tills fler barn har fått en rad eller en hel bricka full. Siffrorna kan även bytas ut mot till exempel djur, färger eller matematiktal.


Varför?

Pramling et.al (2008) hävdar att det yttersta syftet med den utvecklingspedagogiska ansatsen också inom estetiken, är att skapa ett lärande där barn lär sig, erfar att de gör det och bli intresserade av och engagerade i att lära sig mer.  Vidare menar Pramling et.al att samspelet med andra barn är också en viktig del av lek och lärande men betonas mindre i det estetiska sammanhanget, åtminstone i teorin. Björkvald (2005) menar att möjligheten att leka och lekens kreativitet och fantasi är något som måste värnas om och stärkas, där sången, leken med toner, är en nödvändig i interaktionen mellan människans yttre och inre värld. Även Salmon (2010) menar att musik hjälper barnen att skapa en kontakt till deras egna värld, inre tankar, och på så sätt möjliggöra för dem att kommunicera den.

Enligt Glover (1999) utvecklar barn sin sociala förståelse genom bland annat lek med andra kamrater och vidareutvecklar sina sociala kunskaper i takt med att de stöter på nya intressanta relationer och problem. Genom leken med andra får de dessutom möjlighet till att träna att dela med sig, turtagning, samarbete, etcetera. Leken bör därför utgöra ett starkt moment i det sociala lärandet i förskoleklassen. Även Ahlberg (2000) menar att om barn tillåts arbeta med uppgifter som sätts in i meningsfulla sammanhang utvecklar barnen ett förståelseinriktat förhållningssätt till lärande.

Cox (2009) skriver att ämnet ska få eleven att utveckla och fördjupa sin rörelseförmåga och lust att röra sig, samt medverka till att eleven stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap. Jederlund (2002) menar att lekens koder och budskap kan kommuniceras i helhetsupplevelser bestående av rörelser, mimer, gester samt yttrande i ljud, tal och sång
I den reviderade Läroplanen (2010,s.12) står det skrivet att ett mål ät att barnen ska: ”…utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.
I Barnkonventionen (2009) står det skrivet att utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är musik, lek och estetiska uttrycksformer ett bra verktyg att använda sig av.

Efter att ha tagit del av ovanstående litteratur och kursens föreläsningar förstår vi hur användbar musik och lek kan vara i samband med lärandet. Vi anser att man genom estetiska uttrycksmedel så som musik med mera kan man hitta sin identitet och ha lättare för att hitta en trygghet i gruppen. Därför anser vi att man som pedagog bör arbeta mycket med lek, musik och estetik, både i förskolan och i skolan.

Med dessa två lekar hoppas vi uppnå en lekfull lärandemiljö där barnen kan känna sig trygga både i sig själva och i gruppen, och samtidigt utvecklas.

 Till tredje tillfället (som var det didaktiska seminariet) hade vi de här aktiviteterna:

Sång och rörelser

Vad:

Vi vill med uppgiften låta er uppleva en inspirerande sångstund. Vi kommer ta med oss fiskar med olika sånger skrivna på dem. Fiskarna plockar de sedan upp med hjälp av ett fiskespö. Detta gör sångsamlingen lärande och fantasifull. Vi vill att man under leken skall lära sig olika sånger. Vi kommer även att ha olika rörelser för att man skall kunna lära sig sångerna på ett stimulerande och lärorikt sätt.

I den reviderade Läroplanen (2010, s.12) står det att ett av målen är att barnen: ”…utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.

Med denna sångstund tycker vi att uppnår vissa av detta måls punkter.

Hur:

Vi kommer att väcka nyfikenhet genom att berätta om den hemliga lådan som på besök och som innehåller fiskar som vill komma fram och sjunga och dansa med oss. Vi börjar sjunga fiskarnas låt för att välkomna dem. Därefter kommer vi att ta fram havet och fiskespöet samt fiskarna. Vissa av deltagarna kommer att få fiska och bestämma rörelser till låten, medan de övriga är med och leker. Avslutningsvis, säger vi hej då till fiskarna och förstätter med nästa moment.

Hundleken

Vad:

Detta är en lek som tränar motorik, koncentration och turtagande.

Under utveckling och lärande i den reviderade Läroplanen (2010, s.12) finns en punkt under mål där det står att: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”.

Genom denna lek tycker vi att man till viss del uppnår detta målet.

Material:

Något som liknar ett ben. Om man vill kan man ha musik på i bakgrunden.

Bra att tänka på:

Det kan bli en del stillasittande och vänta på sin tur så då är det viktigt att se till att alla som vill vara hund eller i alla fall få springa får det. Har man halt golv kan det vara bra att ta av sig strumpor för att inte halka.

Hur:

Alla som deltar, utom en som ska vara ”hund”, sätter sig på knä i en ring. De böjer ner huvudet mot golvet och blundar, samtidigt smyger hunden runt ringen med benet och gömmer det bakom ryggen på en av deltagarna. Hunden stannar vid den som den laget benet vid. De som sitter i ringen får se efter om benet ligger bakom dem. Har man benet bakom sig ska man ta det och fort springa i motsatts riktning till hunden och försöka hinna dit så snabbt den kan innan hunden. Hunden ska alltså försöka ta den lediga platsen. Den som hinner först får sätta sig i ringen medan den andra får vara hunden denna omgång.

Höken flyger högt

Vad:

Leken är lämplig till barn från 4 år och uppåt. Leken övar koncentrationen, förmågan att lyssna och uppfatta information, motoriken tränas, barnen lär sig även vilka djur som flyger och vilka som inte gör det.

Vi anser att denna lek är mycket bra eftersom den är lätt för barnen att förstå, den tränar många olika förmågor hos barnen och den kan lätt användas överallt, man kan vara allt i från 4 stycken till hur många som helst. Den kan även väcka intresset för olika djur och få barnen att vilja ta reda på mer.

I Lpfö (1998) under förskolans uppdrag står det att, ”Förskolan skall erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden.”

Vi menar att med hjälp av denna lek kan man som pedagog uppnå detta uppdrag.

Hur:

Alla står i ring, en ska vara ledare, varje gång ledaren ropar ” höken flyger högt! ” hoppar alla högt i luften. Ledaren byter då och då kommando till ett annat djur som flyger till exempel duvan, humlan, måsen osv. Ledaren ska luras ibland genom att säga något helt annat djur som inte flyger, till exempel, ”hästen flyger högt!” de som luras att göra fel, alltså att hoppa vid det tillfälle då ledaren nämner ett djur som inte kan flyga, får agera medhjälpare åt ledaren och hjälpa till att se vilka som gör fel.

Massagesaga

Vi avslutar med en massagesaga skriven av Sandra för att få ned pulsen och ge tid för reflektion. När man jobbar i förskolan är det bra att upplysa barnen att aktiviteten leder mot sitt slut och då är det bra att skapa en så lugn och harmonisk miljö som möjligt. Det kan man göra på många olika sätt och det är upp till varje barngrupp hur man vill göra. Vi kommer att släcka ner i rummet och ha levande ljus för att man skall bli så avslappnad som möjligt.

Varför

Pramling et.al. (2008) hävdar att det yttersta syftet med den utvecklingspedagogiska ansatsen inom bland annat estetiken, är att skapa ett lärande där barn lär sig, upplever att de gör det och bli intresserade av och engagerade i att lära sig mer.  Vidare menar Pramling att samspelet med andra barn är en viktig del av lek och lärande men betonas mindre i det estetiska sammanhanget, åtminstone i teorin. Vi anser att det är viktigt att barnen får uppleva olika aktiveter på många olika sätt så att man får med sig alla barnen. Genom detta tror vi, som Pramling säger, att barnen blir mer engagerade i att lära sig mer då aktiviteterna utformas på olika sätt. Till exempel i våra aktiviteter tar vi in olika uttrycksformer för att man skall kunna få med så många barn som möjligt, där samspelet mellan varandra är viktigt.

Björkvald (2005) menar att möjligheten att leka och lekens kreativitet och fantasi är något som måste värnas om och stärkas, där sången, leken med toner, är nödvändig i interaktionen mellan människans yttre och inre värld. Även Salmon (2010) menar att musik hjälper barnen att skapa en kontakt till deras egen värld och inre tankar. På så sätt kan man möjliggöra för dem att kommunicera den. Vi anser genom att ta in musiken och andra estetiska uttrycksformer gör att man får en helhet i barnens lärande och tankar. Uddén (2004) menar att småbarn uppmuntrar till sång med rytmiserande ord medan man gör rörelser till för att förtydliga det som sjungs. Vi anser att genom att ta in rörelser i vår sång samling hjälper vi barnen att tydligare förstå det som sjungs.

Enligt Glover (1999) utvecklar barn sin sociala förståelse genom bland annat lek med andra kamrater och vidareutvecklar sina sociala kunskaper i takt med att de stöter på nya intressanta relationer och problem. Genom leken med andra får de dessutom möjlighet till att träna att dela med sig, turtagning, samarbete, etcetera. Leken bör därför utgöra ett starkt moment i det sociala lärandet i förskoleklassen. Även Ahlberg (2000) menar att om barn tillåts arbeta med uppgifter som sätts in i meningsfulla sammanhang utvecklar barnen ett förståelseinriktat förhållningssätt till lärande.  Vi anser att leken är en viktig del i barnen lärande då de kan uttrycka sig, lära sig av varandra och skapa samspel. Därför anser vi att genom att planera in olika slags aktiviteter som gör att man lär sig på många olika sätt gör att man utvecklar sitt lärande på ett lustfyllt och roligt sätt. Cox (2009) skriver att ämnet skall få eleven att utveckla och fördjupa sin rörelseförmåga och lust att röra sig, samt medverka till att eleven stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap. Jederlund (2002) menar att lekens koder och budskap kan kommuniceras i helhetsupplevelser bestående av rörelser, mimer, gester samt yttrande i ljud, tal och sång. Enligt Uddén (2004) får hjärnan mest stimulans om individen själv spelar sjunger och dansar mot att lyssna på musik. Under vår musikstund får barnen delta aktivt genom sång och rörelser. Detta anser vi stimulerar dem på ett lustfyllt sätt.  

I Barnkonventionen (2009) står det skrivet att utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är musik, lek och estetiska uttrycksformer ett bra verktyg att använda sig av.

Efter att ha tagit del av ovanstående litteratur och kursens föreläsningar förstår vi hur användbar musik och lek kan vara i samband med lärandet. Vi anser att man genom estetiska uttrycksmedel så som musik med mera kan man hitta sin identitet och ha lättare för att hitta en trygghet i gruppen. Därför anser vi att man som pedagog bör arbeta mycket med lek, musik och estetik, både i förskolan och i skolan.

Med dessa lekar hoppas vi uppnå en lekfull lärandemiljö där barnen kan känna sig trygga i både sig själva och i gruppen och samtidigt utvecklas. Vi anser även att lekarna kan användas på olika nivåer som passar barngruppen och där man kan planera efter dess tycke, där barnen får delaktighet och inflytande då man skapar en miljö som gör att barnen tycker det är roligt och lärande.

Till det andra tillfället målade jag bingobrickor som man kan se här och hämta i större storlek här.