Vid tre tillfällen under terminens gång de olika grupperna fått leda olika typer av lekar/aktiviteter. I gruppen har man inför varje tillfälle fått välja ett tema som man ska arbeta efter.Alla dessa tillfällen har varit otroligt givande och gett väldigt mycket tips och idéer på aktiviteter man kan göra ute i verksamheterna. Det har också varit bra tillfällen att pröva de aktiviteter man tänker sig att man ska göra och se vad som funkar och inte funkar. Man har också fått öva sig på att leda aktiviteter.
Till första och andra tillfället hade vår grupp dessa aktiviteter:
Färglek
Vad?
Vi ska leda en lek med avsikt för att koncentrera lärandet till färger, utvecklandet av motorik, att lyssna och följa instruktioner. Vår avsikt är även att gruppen ska arbeta på att samarbeta.
Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö98, s6)
Hur?
Ansvarsfördelningen kommer se ut som så att en i gruppen ansvarar för musiken, en agerar lekledare och två finns som stöd till lekledaren och gruppen. Vi kommer turas om att ansvara för vartdera område.
Materialet som krävs för att utföra denna lek är någon slags musik och instrument i olika färger. Om det inte finns instrument i olika färger tillgängligt kan man dela in barnen på annat vis, till exempel med olika band runt armarna.
Deltagarna delas in i två grupper. För att kunna se vem som tillhör vilken grupp får varje deltagare ett lekband med en för sin grupp gemensam färg t.ex. rött och grönt eller gult och blått. Det viktigaste är att grupperna är lika stora. Går det inte att få deltagarna jämnt delade i två grupper får man kanske dela i tre grupper.
Man sätter igång leken genom att spela en CD-skiva med glad musik. Så länge musiken spelar ska deltagarna röra sig fritt över lekområdet. Så fort musiken stängs av säger ledaren antingen "Färg!" eller "Par!". Om det är "Färg" ska alla deltagarna samlas i sina färggrupper. Om det är ”Par” ska man hitta en kompis som har en annan färg än sig själv.
Leken kan försvåras beroende på barnens ålder och om de har lekt denna lek innan. Man kan till exempel dela in gruppen i fler färger och istället för att de ska dela in sig i par kan de dela in sig i familjer, det vill säga att man samlar ihop en familj på fyra personer från varje färg. Leken kan utvecklas ytterligare, det är bara fantasin som sätter gränser! Huitfeldt (1998) menar även att många lekar, övningar och aktiviteter inte har någon åldersgräns, vare sig uppåt eller nedåt. Med lite fantasi går de fysiska aktiviteterna oftast att göra om så att de passar godtycklig barngrupp.
I den reviderade Läroplanen (2010,s.17) står det skrivet att ”… kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig”.
Bingodans
Vad?
Vi ska leda en lek som är väldigt bred och där pedagogen kan välja vilket sorts ämne man vill väva in i leken. Man kan till exempel fokusera på matematik genom att använda sig av siffror och/eller tal. Leken innehåller även olika sorters rörelser/dans och musik som pedagogen har valt. Vår förhoppning är att denna lek ska få barnen att våga dansa med barn som de vanligtvis inte leker med vilket därav kan leda till en mer sammansvetsad grupp.
Hur?
Då vi är fyra stycken som ska leda aktiviteten kan en person sköra musiken, en vara lekledare och de andra två kan finnas som stöd för gruppen och lekledaren.
Det material som behövs för att utföra denna lek är bingobrickor och pennor. Om det är första gången som gruppen leker Bingodans eller om det är små barn så kan det även behövas kom-ihåg-lappar.
Alla i gruppen får en bingobricka, en penna och till exempel ett nummer som de ska hålla hemligt. Vid första dansen kan en lekledare hjälpa till med att dela in gruppen i par. Sedan sätter ledaren på musik och paren får dansa valfri sorts dans tillsammans. Efter varje dans avslöjar barnen sitt nummer för sin danspartner som får pricka för det på brickan. Sedan fortsätter dansen tills något av barnen har en rad eller hela brickan full. Man kan även fortsätta tills fler barn har fått en rad eller en hel bricka full. Siffrorna kan även bytas ut mot till exempel djur, färger eller matematiktal.
Varför?
Pramling et.al (2008) hävdar att det yttersta syftet med den utvecklingspedagogiska ansatsen också inom estetiken, är att skapa ett lärande där barn lär sig, erfar att de gör det och bli intresserade av och engagerade i att lära sig mer. Vidare menar Pramling et.al att samspelet med andra barn är också en viktig del av lek och lärande men betonas mindre i det estetiska sammanhanget, åtminstone i teorin. Björkvald (2005) menar att möjligheten att leka och lekens kreativitet och fantasi är något som måste värnas om och stärkas, där sången, leken med toner, är en nödvändig i interaktionen mellan människans yttre och inre värld. Även Salmon (2010) menar att musik hjälper barnen att skapa en kontakt till deras egna värld, inre tankar, och på så sätt möjliggöra för dem att kommunicera den.
Enligt Glover (1999) utvecklar barn sin sociala förståelse genom bland annat lek med andra kamrater och vidareutvecklar sina sociala kunskaper i takt med att de stöter på nya intressanta relationer och problem. Genom leken med andra får de dessutom möjlighet till att träna att dela med sig, turtagning, samarbete, etcetera. Leken bör därför utgöra ett starkt moment i det sociala lärandet i förskoleklassen. Även Ahlberg (2000) menar att om barn tillåts arbeta med uppgifter som sätts in i meningsfulla sammanhang utvecklar barnen ett förståelseinriktat förhållningssätt till lärande.
Cox (2009) skriver att ämnet ska få eleven att utveckla och fördjupa sin rörelseförmåga och lust att röra sig, samt medverka till att eleven stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap. Jederlund (2002) menar att lekens koder och budskap kan kommuniceras i helhetsupplevelser bestående av rörelser, mimer, gester samt yttrande i ljud, tal och sång
I den reviderade Läroplanen (2010,s.12) står det skrivet att ett mål ät att barnen ska: ”…utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.
I Barnkonventionen (2009) står det skrivet att utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är musik, lek och estetiska uttrycksformer ett bra verktyg att använda sig av.
Efter att ha tagit del av ovanstående litteratur och kursens föreläsningar förstår vi hur användbar musik och lek kan vara i samband med lärandet. Vi anser att man genom estetiska uttrycksmedel så som musik med mera kan man hitta sin identitet och ha lättare för att hitta en trygghet i gruppen. Därför anser vi att man som pedagog bör arbeta mycket med lek, musik och estetik, både i förskolan och i skolan.
Med dessa två lekar hoppas vi uppnå en lekfull lärandemiljö där barnen kan känna sig trygga både i sig själva och i gruppen, och samtidigt utvecklas.
Till tredje tillfället (som var det didaktiska seminariet) hade vi de här aktiviteterna:
Sång och rörelser
Vad:
Vi vill med uppgiften låta er uppleva en inspirerande sångstund. Vi kommer ta med oss fiskar med olika sånger skrivna på dem. Fiskarna plockar de sedan upp med hjälp av ett fiskespö. Detta gör sångsamlingen lärande och fantasifull. Vi vill att man under leken skall lära sig olika sånger. Vi kommer även att ha olika rörelser för att man skall kunna lära sig sångerna på ett stimulerande och lärorikt sätt.
I den reviderade Läroplanen (2010, s.12) står det att ett av målen är att barnen: ”…utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.
Med denna sångstund tycker vi att uppnår vissa av detta måls punkter.
Hur:
Vi kommer att väcka nyfikenhet genom att berätta om den hemliga lådan som på besök och som innehåller fiskar som vill komma fram och sjunga och dansa med oss. Vi börjar sjunga fiskarnas låt för att välkomna dem. Därefter kommer vi att ta fram havet och fiskespöet samt fiskarna. Vissa av deltagarna kommer att få fiska och bestämma rörelser till låten, medan de övriga är med och leker. Avslutningsvis, säger vi hej då till fiskarna och förstätter med nästa moment.
Hundleken
Vad:
Detta är en lek som tränar motorik, koncentration och turtagande.
Under utveckling och lärande i den reviderade Läroplanen (2010, s.12) finns en punkt under mål där det står att: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”.
Genom denna lek tycker vi att man till viss del uppnår detta målet.
Material:
Något som liknar ett ben. Om man vill kan man ha musik på i bakgrunden.
Bra att tänka på:
Det kan bli en del stillasittande och vänta på sin tur så då är det viktigt att se till att alla som vill vara hund eller i alla fall få springa får det. Har man halt golv kan det vara bra att ta av sig strumpor för att inte halka.
Hur:
Alla som deltar, utom en som ska vara ”hund”, sätter sig på knä i en ring. De böjer ner huvudet mot golvet och blundar, samtidigt smyger hunden runt ringen med benet och gömmer det bakom ryggen på en av deltagarna. Hunden stannar vid den som den laget benet vid. De som sitter i ringen får se efter om benet ligger bakom dem. Har man benet bakom sig ska man ta det och fort springa i motsatts riktning till hunden och försöka hinna dit så snabbt den kan innan hunden. Hunden ska alltså försöka ta den lediga platsen. Den som hinner först får sätta sig i ringen medan den andra får vara hunden denna omgång.
Höken flyger högt
Vad:
Leken är lämplig till barn från 4 år och uppåt. Leken övar koncentrationen, förmågan att lyssna och uppfatta information, motoriken tränas, barnen lär sig även vilka djur som flyger och vilka som inte gör det.
Vi anser att denna lek är mycket bra eftersom den är lätt för barnen att förstå, den tränar många olika förmågor hos barnen och den kan lätt användas överallt, man kan vara allt i från 4 stycken till hur många som helst. Den kan även väcka intresset för olika djur och få barnen att vilja ta reda på mer.
I Lpfö (1998) under förskolans uppdrag står det att, ”Förskolan skall erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden.”
Vi menar att med hjälp av denna lek kan man som pedagog uppnå detta uppdrag.
Hur:
Alla står i ring, en ska vara ledare, varje gång ledaren ropar ” höken flyger högt! ” hoppar alla högt i luften. Ledaren byter då och då kommando till ett annat djur som flyger till exempel duvan, humlan, måsen osv. Ledaren ska luras ibland genom att säga något helt annat djur som inte flyger, till exempel, ”hästen flyger högt!” de som luras att göra fel, alltså att hoppa vid det tillfälle då ledaren nämner ett djur som inte kan flyga, får agera medhjälpare åt ledaren och hjälpa till att se vilka som gör fel.
Massagesaga
Vi avslutar med en massagesaga skriven av Sandra för att få ned pulsen och ge tid för reflektion. När man jobbar i förskolan är det bra att upplysa barnen att aktiviteten leder mot sitt slut och då är det bra att skapa en så lugn och harmonisk miljö som möjligt. Det kan man göra på många olika sätt och det är upp till varje barngrupp hur man vill göra. Vi kommer att släcka ner i rummet och ha levande ljus för att man skall bli så avslappnad som möjligt.
Varför
Pramling et.al. (2008) hävdar att det yttersta syftet med den utvecklingspedagogiska ansatsen inom bland annat estetiken, är att skapa ett lärande där barn lär sig, upplever att de gör det och bli intresserade av och engagerade i att lära sig mer. Vidare menar Pramling att samspelet med andra barn är en viktig del av lek och lärande men betonas mindre i det estetiska sammanhanget, åtminstone i teorin. Vi anser att det är viktigt att barnen får uppleva olika aktiveter på många olika sätt så att man får med sig alla barnen. Genom detta tror vi, som Pramling säger, att barnen blir mer engagerade i att lära sig mer då aktiviteterna utformas på olika sätt. Till exempel i våra aktiviteter tar vi in olika uttrycksformer för att man skall kunna få med så många barn som möjligt, där samspelet mellan varandra är viktigt.
Björkvald (2005) menar att möjligheten att leka och lekens kreativitet och fantasi är något som måste värnas om och stärkas, där sången, leken med toner, är nödvändig i interaktionen mellan människans yttre och inre värld. Även Salmon (2010) menar att musik hjälper barnen att skapa en kontakt till deras egen värld och inre tankar. På så sätt kan man möjliggöra för dem att kommunicera den. Vi anser genom att ta in musiken och andra estetiska uttrycksformer gör att man får en helhet i barnens lärande och tankar. Uddén (2004) menar att småbarn uppmuntrar till sång med rytmiserande ord medan man gör rörelser till för att förtydliga det som sjungs. Vi anser att genom att ta in rörelser i vår sång samling hjälper vi barnen att tydligare förstå det som sjungs.
Enligt Glover (1999) utvecklar barn sin sociala förståelse genom bland annat lek med andra kamrater och vidareutvecklar sina sociala kunskaper i takt med att de stöter på nya intressanta relationer och problem. Genom leken med andra får de dessutom möjlighet till att träna att dela med sig, turtagning, samarbete, etcetera. Leken bör därför utgöra ett starkt moment i det sociala lärandet i förskoleklassen. Även Ahlberg (2000) menar att om barn tillåts arbeta med uppgifter som sätts in i meningsfulla sammanhang utvecklar barnen ett förståelseinriktat förhållningssätt till lärande. Vi anser att leken är en viktig del i barnen lärande då de kan uttrycka sig, lära sig av varandra och skapa samspel. Därför anser vi att genom att planera in olika slags aktiviteter som gör att man lär sig på många olika sätt gör att man utvecklar sitt lärande på ett lustfyllt och roligt sätt. Cox (2009) skriver att ämnet skall få eleven att utveckla och fördjupa sin rörelseförmåga och lust att röra sig, samt medverka till att eleven stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap. Jederlund (2002) menar att lekens koder och budskap kan kommuniceras i helhetsupplevelser bestående av rörelser, mimer, gester samt yttrande i ljud, tal och sång. Enligt Uddén (2004) får hjärnan mest stimulans om individen själv spelar sjunger och dansar mot att lyssna på musik. Under vår musikstund får barnen delta aktivt genom sång och rörelser. Detta anser vi stimulerar dem på ett lustfyllt sätt.
I Barnkonventionen (2009) står det skrivet att utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är musik, lek och estetiska uttrycksformer ett bra verktyg att använda sig av.
Efter att ha tagit del av ovanstående litteratur och kursens föreläsningar förstår vi hur användbar musik och lek kan vara i samband med lärandet. Vi anser att man genom estetiska uttrycksmedel så som musik med mera kan man hitta sin identitet och ha lättare för att hitta en trygghet i gruppen. Därför anser vi att man som pedagog bör arbeta mycket med lek, musik och estetik, både i förskolan och i skolan.
Med dessa lekar hoppas vi uppnå en lekfull lärandemiljö där barnen kan känna sig trygga i både sig själva och i gruppen och samtidigt utvecklas. Vi anser även att lekarna kan användas på olika nivåer som passar barngruppen och där man kan planera efter dess tycke, där barnen får delaktighet och inflytande då man skapar en miljö som gör att barnen tycker det är roligt och lärande.
Till det andra tillfället målade jag bingobrickor som man kan se här och hämta i större storlek här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar